Katja Larsson, konstnär:
Munka hade enorm betydelse för mig – inget hade varit detsamma om jag inte gått de två åren där på just den tidpunkten. Själva folkhögskoleupplevelsen var väldigt speciell och enormt nyttig för mig. Att ha klasskamrater i alla åldrar och med olika erfarenheter är väldigt speciellt, jag fick utmana mig själv på många vis tack vare detta. Att dessutom bo på skolan, och andra året i ett hus i skogen ledde till ett fokus och en koncentration jag aldrig upplevt sedan dess. Erfarenheten av detta satte djupa spår, hur det känns att vara fullkomligt koncentrerad på konstnärligt arbete, utan distraktion. På skolan lärde jag mig saker jag än idag har nytta av. Att inte vänta på inspiration. Att låta glappet mellan ide och aktion vara kort – att bara göra. Att ifrågasätta och reflektera. Att se kritiskt på mitt eget arbete, att överhuvudtaget kunna avläsa konst. Teknik såklart, men framförallt idémässigt tänkande. Jag upplevde att våra lärare såg på oss elever med respekt och enorm jämlikhet, det fanns ingen hierarki utan endast en slags delad nyfikenhet. Detta betydde oerhört mycket för mig som väldigt ung och precis kommen från en ganska strikt gymnasieutbildning.
Sista året på Munka hade jag så kul och sånt flyt i mitt arbete, varje dag kändes som ett äventyr. Därför sökte jag inte vidare under tiden på folkhögskolan utan arbetade in i det sista. Året efter gjorde jag praktik hos en scenograf jag även fått träffa genom folkhögskolan, vilket öppnade för nya tankar. Detta året sökte jag med de arbeten jag utvecklat under sista Munkaåret och kom in på Mejan och Glasgow School of Art. Valde Glasgow, foto, och senare Slade School of Fine art, skulptur. Båda skolorna hade sina för och nackdelar men tack vara de arbetssätt och de erfarenheter jag fått under Munka-åren kunde jag ta till mig utbildningen på mitt egna sätt. Munka lärde mig vad det innebär att vara konstnär.
Katja Larssons hemsida
Dana Sederowsky, konstnär:
Jag gick min förberedande konstnärliga utbildning på Konstskolan Munka 1994 -1996
Att få möjligheten att prova på flera konstnärliga uttryck och material var otroligt viktigt för mig för att i sakta gemak kunna hitta min inriktning.
Mitt första möte med video fick jag på Munka, genom Christina Erman Widerberg. Minns det och andra möten med yrkesverksamma konstnärer knutna till skolan på olika sätt som fantastiska och lärorika möten. På Munka utvecklade jag mitt fotografi och video, och konceptuella uttryck, och rustades med det självförtroende som krävdes för att söka mig vidare till högskolorna. Jag hade förmånen att komma in överallt dit jag sökt mig, och valde till slut Fotohögskolan i Göteborg och har arbetat som yrkesverksam konstnär sedan jag tog min examen 1999. På Munka bodde vi och arbetade på skolan, vilket gjorde att tiden med konsten var fokuserad.
Det fanns ingenting annat att göra än att jobba. Den tiden är guld värd på alla sätt, och jag tänker ofta tillbaka på dessa år som oerhört värdefulla. Med vänlig hälsning, och lycka till.
Dana Sederowskys hemsida
Isabel Theselius, konstnär:
Jag gick på Munka från 2007-2008 och det var ett helt magiskt år för mig då jag utvecklades otroligt mycket konstnärligt. Direkt efter Munka kom jag in på Akademin Valand i fri konst där jag gick från 2008-2011 och efter det pluggade jag min master i studio art på UCI i Kalifornien från 2011-2014. Vi var väldigt många som kom in på konsthögskolor direkt efter Munka eftersOm skolan/Medlemskap och lärarna var fantastiskt inspirerande. Att studera ihop med en grupp av elever som kommer från helt olika bakgrund och där åldern kan variera mellan 18 till 85 år men där alla delar intresset för konst är något som är helt unikt för förberedande konstnärliga folkhögskolor. Jag är övertygad om att min tid på Munka lagt grunden för min konstnärliga bana då jag fick utrymmet att experimentera under ledning av professionellt utövande konstnärer som lärare och ihop med en grupp elever som alla var där för att utvecklas.
Isabel Theseliuss hemsida
Liv Strand, konstnär:
Det var en handgriplig presentation och experimentverkstad i vad konst är och kunde vara. Som att ett nytt universum öppnade sig. Konstskolan i Munka Ljungby bjöd på en ovanlig bredd av konstnärliga medier och uttryck som det gavs undervisning i. Jag tror denna omfattning av uttryck och hur lärarna på skolan (till synes) samarbetade med varandra har påverkat att jag fortfarande tänker att en kan hålla på med olika medier i sin egna konstpraktik. Denna förberedande skola var också en plats som var relativt befriad från konkurrens, i stället rådde en sorts gemensam undersökningslusta.
Liv Strands hemsida